Divini

Heeej folket ! :D Längesedan, vill jag påstå. Men jag tänkte ladda upp en del av min novell här, kommentera gäääärna vad ni tycker :P Och vad jag kan förbättra :D PUSS!

Indisia - A facking comedilian . Jag låg på soffan och tittade på tv. Fråga mig inte varför, där fanns absolut inget att se. Hur mycket jag än zappade med fjärrkontrollen så fanns där fortfarande inget att se.
Kul. En fredagskväll med samma gamla filmer, som heller inte är något att se.
Nåja, det är iallafall bättre än mammas ensamma fredagskvällar med herr dildo som gömmer sig i hennes byrålåda. Jag tryckte av tvn. Det var lönlöst. Klockan var halv elva på kvällen och jag var den mest uttråkade personen i Sverige. Eller nej förresten, i hela världen!! Jag grävde i min jeansficka efter mobiltelefonen.
Jag tyckte ganska synd om mig själv, faktiskt. Så jag tänkte att någon annan kanske hade lika tråkigt?
Under tiden som jag letade runt bland mina kontakter i telefonboken sprang mamma omkring, fram och tillbaka, stressad som fan. Det såg ganska komiskt ut, om ni frågar mig. En kärring på 45 bast som springer, eller rättaresagt, trippar, och andas tungt för att hennes kondition har försämrats med 99% tack vare bolm-rökningen.
En fejk-tutte hit och en fejk-tutte dit. Allt verkade flyga runt morsan. Sedan skilsmässan med pappa har inget varit sig likt. Mamma verkar tro att hon är tillbaka i 20-års åldern, snygg, oerfaren och framgångsrik. Men så är inte fallet, mina damer och herrar, så är verkligen inte fallet. Tänk er en desperat 45 åring med hängpattar som tryckt på en på TOK för liten midjetröja, tajta jeans med skärp från 1900-frös ihjäl, hor klackar, kort färgat kritvitt blont hår, blå ögonskugga och rött läppstift. Fattar ni vilken kris vi har att göra med?
 - Indisia, har du sett mitt svarta pannband någonstanns?
- Kolla under sängen. Det är där alla dina kläder och accesoarer flyger iväg. svarade jag kort och fortsatte fiffla med mobilen.
- Vilken komiker du är, Disa. A facking comedilian!
- Det heter comedian, mamma.
Hon stönade och stånkade. Jag visste att hon va besvärad och irriterad, men det störde inte mig alls.
Jag bara väntade på att hon skulle försöka sätta mig på plats, som den mamma hon var.
- Vem ligger du och smsar med vid denna tiden på dygnet? frågade hon surt.
- Ingen.
- Ingen? Det va ett trevligt namn, vem är den personen då? Hon log ett syrligt leende.
- Efternamnet är Sombryrsigomdig. - Hm.. Ingen Sombryrsigomdig...
Hon stod och tänkte efter ett tag tills hon fattade att hon precis fått en diss. Jag smålog. Min mamma kan vara så snabbtänkt.
- Jaså, lilla fröken 'comedian'! sa hon och började rota under soffan, förmodligen efter sitt svarta pannband.
- Ska du ut ikväll? frågade jag och gäspade stort.
 - Nej, jag gör mig fin för att du ska sitta och glo på mig hela kvällen. Vad tror du?
 - Vart ska du gå och med vem?
 - Jag och Babbs ska gå till Qilitas. Och lek inte mamma, den rollen är redan tillsatt.
- Ja, du gör ett utmärkt framträdande.
- Spela inte uppnosig. Flytta hem till din pappa om det inte passar. Jag går nu och jag vet inte när jag kommer hem. sa hon, stod framför spegeln och putade med sina blodröda läppar. "Om du kommer hem" tänkte jag.
Ni förstår, min mamma är inne i en stor ålderskris. Det är därför hon ligger med nya män varje helg, det är det ända sättet att känna sig uppskattad för hennes del.
Dörren smälldes igen och jag var ensam. Jag höll fortfarande på att leta igenom mina kontakter, när jag bestämde mig för att ringa Kajsa. Om hon skulle gjort något kul så skulle jag vetat det, så antagligen låg hon lika död som jag på sin soffa. Jag tog hemtelefonen, eftersom jag tycker det är dumt att slösa pengarna på mobilen om där finns en hemtelefon som inte är spärrad.
- Mm? Svarade hon.
- Har du lika tråkigt som jag, eller det är bara som jag önskar? suckade jag.
 - Isåfall har din önskan slagit in. Allt är dött. Inga fester, inget roligt folk..
 -..inga skandaler att bevittna. fyllde jag i.
- Mm.
- Varför kommer du inte över, så fixar vi till en tjejkväll med ansiktsmask, tacos och mums-mums?
- Det är det bästa förslaget ikväll. Syns om en kvart.
Jag gjorde i ordning min berömda guacamole under tiden jag väntade på Kajsa. Senast jag gjorde guacamole vad på en dejt med den sötaste killen jag någonsin träffat. Hjärtat dunkade såfort jag tänkte på honom. Elian hette han.
Det var hemskt. Vi hade inte hörts på två veckor och han svarade inte på mina sms. Det var faktiskt sårande, tro det eller ej. Även fast jag hade inställningen att om han skulle sura så kunde det vara så, så ville jag fortfarande att han skulle visa sig något intresserad iallafall.
Mitt hjärta håll på att sätta sig i halsgropen när Kajsa klev in genom dörren med ett högt "HALLÅ!"
- Fan, va du skräms! sa jag och satte in guacamolen i kylen. Hon skrattade.
 - Du är så känslig. Jag har med mig lite saker. sa hon och satte upp två Ica kassar på köksbordet. Jag tog genast en liten titt.
 - Chips, lösgodis, läsk, ännu mer läsk, citron, gurka, ansiktsmask-geggamojja och......kalvskinka? Jag tittade frågande på henne. Hon ryckte på axlarna.
- Man vet aldrig. sa hon med ett flin. Vi skrattade så vi låg dubbla. Att prata gamla minnen med Kajsa är det roligaste som finns, med tanke på hur mycket skit vi har varit med om.
- Får jag tända en cigg här inne? Frågade hon.
- Mamma har precis börjat röka under fläkten, så du får helt enkelt vänja dig vid det från och med nu. Vi gick ut i köket och Kajsa började gräva fram geggamojjan till ansiktsmasken som vi skulle blanda med citronsaft.
- Vet du vem jag såg på vägen hit? Christian. Han hälsade inte ens! Kan du fatta det? Efter tre månaders förhållande, och han kan inte ens säga HEJ?! Fattar du? Nej, inte jag heller. Och nu... vart fan är skålarna nu då...där! Och nu dejtar han tydligen Fia, hon snobben som går Barn & Fritid, du vet? Och jag gav honom ALLT, förstår du? Jag va nästan oskuld när jag träffade honom! Han kan inte ens...

Allt lät som "blablabla" i mina öron. Christian. Hennes stora svekfulla kärlek. Men Kajsa va inte den som sörjde, snarare den som fällde. Jag visste att hon var förbannad. Om ni hade sett henne så hade ni förstått. Hennes blå ögon var uppspärrade, munnen snörpte hon på och hon rörde om i geggamojjan ganska kraftigt. Jag vet inte varför, men jag har en gåva att se alla allvarliga situationer på ett ganska komiskt sätt.
 - Asså, kan du fatta det? sa hon och öppnade kylen.
- Woow, vad gör du? avbröt jag. Hon stannade tvärt.
 - Vadå...? frågade hon ängsligt.
- Varför sätter du in geggamojjan i kylen för? frågade jag och slog ut med händerna.
- För att den ska bli kall. Det tar bort påsar under ögonen när man applicerar den sen, förstår du.
Jag suckade ett "ahaaa" och tittade på den.
- Ser ut som den har möglat, helt grön.
- Möglat eller inte, den ska på när den blivit riktigt kall.
Vi satt och krängde i oss chips när min telefon ringde. Okänt nummer. Jag tryckte på svarsknappen och förde luren till örat.
 - Snacka. sa jag.
- Tjena Disa, det är Ihman. Vad gör du?
Åh nej! tänkte jag. Ihman var den jobbigaste killen som någonsin existerat på denna jord.
- Har tjejkväll med Kajsa, själv då?
Kajsa reste sakta på sig och viskade "jag hämtar ansiktsmasken". Jag nickade till svar och gav tummen upp.
 - Låter skit kul, Ihman. Verkligen. Men vi är inte så sugna på att gå på en fest där det bara spelas turkisk musik i en liten etta med turkar på 35+. Tack, men nejtack.
Ihman babblade på och Kajsa kom in med sitt snygga gröna ansikte.
 - Jag måste lägga på, Kajsa har möglat. Vi hörs. sa jag.
- Kajsa har vadå sa du..? Klick.
-Har du redan satt på dig det? frågade jag.
 - Ja, du va ju upptagen med Ihman. svarade hon och rykte på axlarna.
En välbekant doft mötte min näsa. Plötsligt förstod jag var den kom ifrån och tårarna började spruta. Jag skrattade så jag fick knappt någon luft. Kajsa tittade på mig med ett höjt ögonbryn.
- Och vafan är det med dig Disa? Efter två minuter, när jag hade skrattat ut det mesta så kunde jag äntligen andas och förklara för henne.
- Kajsa, det där är inte ansiktsmasken. Det är min guacamole!
Hon såg ut som ett frågetecken. När hon till slut förstod att hon smörjt in hela fejset med en sås så såg även hon humorn i det hela. Jag kan från botten av mitt hjärta säga att jag aldrig skrattat såhär mycket i hela mitt liv.

- Känns som att guacamole lukten aldrig kommer försvinna från mitt ansikte, någonsin! sa Kajsa efter en kvart på toaletten där hon skrubbat sitt ansikte tills det var rött.
- Kanske inte, men du kommer iallafall vänja dig vid stanken. Hon boxade till mig på armen och jag fnissade. Plötsligt slets dörren upp och inrusande kom mamma. Eller inrusande och inrusande, hon vacklade in.
- Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej flickor!
- Hej, Rita. hälsade Kajsa.
- Indisia, kan du hjälpa mig till mitt sovbum snälla? sa hon och lutade sig mot väggen. Jag suckade.
- Ja, hjälp henne in i "sovbummet" . Sa Kajsa, stoppade in ett chips i munnen och log brett.
Jag log ett sakrastiskt leende tillbaka. Jag tog tag morsan under armen och förde henne till hennes ostädade sovrum. Mitt hjärta hoppade till. Vem fan var det som stod utanför fönstret? fortsättning följer :D